...med hjälp av S.t Jakobs klocka, tagen som stridsbyte i Santiago de Compostela (får man anta), så drabbas jag av samma åkomma. Jag har läst Röde Orm många gånger och alltid fröjdats åt att läsa om hur lätt och snabbt han blev botad med Guds hjälp, efter otaliga kurer med blodiglar och grodblod m m. I ett slag försvann hans tandvärk och han kunde äntligen börja förbereda sitt härliga julgille med fläsk, blodkorv och varmt öl kryddat med ett och annat envig (tycker det borde var "en" envig, men icke).

Nå, nu har jag alltså själv drabbats av fruktansvärd tandvärk. Jag vet inte om det är en varbildning eller liknande, men jag ser ut som en hamster och hela högra halvan av ansiktet värker något ohemult. Nu förstår jag äntligen Harald och hans plågor och kval. Och det var tack vare en elev som detta samband stod klart för mig. Denne elev hade just hört högläsning av slutet av kapitel åtta - det om Haralds tandvärk och dess botande - då han kom på att jag hade samma åkomma som kungen. Jag har alltid trott att jag var viking i mitt förra liv. Kanske just Harald. Alla tecken tyder på det. Nu ska jag alltid hädanefter läsa Röde Orm med nya ögon.