Time Will Let you Go, all Alone and Break med Raised Fist

Visserligen har jag rent allmänt lite svårt för manliga hysteriska skrik av typen The Haunted och Hatebreed. Jag tycker att det låter för mycket oj-vad-jag -är arg-på-det-här-samhället-och-jag-vill-bara-skrika-ur-mig-det-och-jag-fortsätter-att-göra-det-trots-att-jag-
har-fyllt-30-och-borde-veta-bättre-än-så. Men just i den här låten funkar det ypperligt. I övrigt har jag inte hört så mycket Raised Fist.

Det är ovanligt mycket rytm för den den här genren. Den går på högsta volym varje gång jag tar bilen nånstans. Och jag njuter.

---

...är ett problem för många människor, så ock för mig. Jag tycker inte det ska användas över huvud taget. Ungdomar av i dag tycker däremot att det är jättekul att använda ordet. Det absolut värsta är dock att jag har upptäckt att många av dem tror att ordet betyder - hör och häpna! - slav. Var ska man börja?

Över huvud taget råder det språkförbistring när det gäller ord som betecknar människor av annan hudfärg eller annan härkomst. Om man frågar ungdomar om några av dessa ord får man helkonstiga svar:
mörk uppfattar de som mörkhyad;
svart uppfattar de som invandrare;
neger anser de betecknar en mörkhyad person (vilket i och för sig inte är fel, men opassande).

Hjälp!

I min värld betyder mörk en person med mörkt hår och bruna ögon, svart är en mörkhyad person med urspung i Afrika, och en mörkögd och mörkhårig person med ursprung i sydliga kulturer är en invandrare. Såvida vi inte pratar om adopterade personer. Svårare än så är det inte.

Babels torn finns i sinnevärlden!

---

Så här såg det ut hos mig i helgen. Överallt hade jag tända ljus och överallt har jag också elektriska ljus och stjärnor och ljusslingor and what not. Min kära väninna var här igår och när jag rådfrågade henne om jag skulle ha en stjärna till i fönstret, för balansens skull, sa hon skräckslaget: "Nu får du nog hejda dig" Jag tror hon var allvarligt oroad att jag skulle skapa mig ett eget litet kitschnäste. Och kanske har hon rätt. Det räcker nog nu. Det är perfekt.

För övrigt har jag märkt att det är få människor som tycker om julen. Jag skrev om det häromdagen och idag tog jag upp ett samtal om julen på jobbet. Det visade sig att 100 % av bordsgrannarna hade något att invända mot julen. En av stötestenarna var kommersialismen. Tråkigt men sant.

Jag är själv ganska nöjd med att en gång för alla ha bestämt mig för att inte var så ideologisk. Visst tycker jag att moral är viktigt. Absolut, men ibland kan det gå till överdrift med alla människor som inte kan göra det ena och det andra för att det är omoraliskt. Inte äta kött - för det är omoraliskt, inte köra bil - för det är omoraliskt, inte ha en svensk flagga uppe - för det är rasistiskt, inte köpa kvällstidningar för det är ofantligt omoraliskt, inte julhandla - för det är så kommersiellt, inte se på TV - för man blir så hjärntvättad. Gud, vad tråkigt det är när livet blir så beskuret. Det är inte så att jag inte håller med. Det är bara det att jag har insett att man inte förbättrar världen genom att hela tiden styras av ett överjag. Inte blir man till nån glädje för omgivningen heller.

När ska människor inse att man måste försöka bejaka det som är trevligt i livet och inte bara fokusera på det som är otrevligt. Istället för att bara förneka sig glädjeämnen borde man bejaka dem. Världen blir inte ett dugg bättre för at vi hela tiden avstår från än det  ena och än det andra. Och det bara för att få erfara den ljuva glädjen att känna oss moraliskt överlägsna andra mindre upplysta medmänniskor. Nej, usch, bort med alla ideologiska hämskor...

---

...och det tycker jag är synd. Jag har två oätna förpackningar i frysen. Till ingen nytta. Det retar mig att tiden går så fort. Alldeles nyss var det ju sommar och ljumma augustikvällar med kräftor och nubbe hägrade. Men tiden bara gick och nu är det ju en helt annan stämning i luften. Nu är det ju tända ljus och glögg och doft av julkryddor för hela slanten.  Hur kan två årstider vara så olika!

Men kräftor, kräftor. Det måste nästan vara det godaste som finns.  Tänk om jag gör ett litet avsteg från julstämningen, bara som en liten parentes! Det kan väl inte vara brottsligt...

---

Jag älskar advent och julen och allt vad det innebär. Tyvärr är det inte så för många man pratar med. Många förknippar julen med något negativt: krav, dålig ekonomi, superi, ensamhet och allt möjligt annat. Det tycker jag är ganska sorgligt. Jag har hittills inte sjäv kunnat hitta något negativt med julen. Det skullle väl vara den dåliga ekonomin i så fall. Men där är man ju i gott sällskap så det är inget att hänga upp sig på. Det är bara att gilla läget.

Idag träffade jag en kollega som berättade att han inte sätter upp någon stjärna i fönstret till advent eftersom det är en kristen symbol och han har uppenbarligen lämnat kristendomen. Dessa principer! Själv har jag inget emot kristna symboler, eftersom jag vet att mycket hänger ihop med vår eminenta hedniska religion, asatron. Senast idag läste jag att Olav den helige - det viktigaste helgonet i norra Europa - bär tydliga drag av Tor och Frej. Självklart fortsatte folk att dyrka sina gamla gudar, fast i nya kläder. Ärligt talat så är det mycket inbäddat i kristendomen som har sina rötter i Europas hedniska traditioner. Även den grekiska hedniska fruktbarhetskulten har lämnat tydliga spår i kristendomen.

Jag anser att alla dessa distinktioner mellan olika religioner är fullständigt överflödiga och meningslösa. Allt hör ihop på ett eller annat sätt. Det är bara krampaktigt att försöka leta efter det som skiljer. Självklart är det intressant att undersöka likheter och skillnader, men att betona skillnaderna leder ingen vart, tycker jag. Till och med när jag var i Indien i våras stötte jag på kopplingar mellan vår hedniska religion och hinduismen, vilket gladde mig. Som sagt, allt hänger ihop... Så imorrn tänker jag frossa i kristna/hedniska symboler. Stjärnan, krubban, ljusen, glöggen, saffransbullarna, granriskrans på dörren osv. Och sist med inte minst, alla ljusen. Ljusen i mörkret, vårt nordiska mörker. Visst föreställer man sig att det kan vara en urgammal hednisk tanke att lysa upp mörkret, det eländiga mörkret!

---