Dödsmask av Hjalmar Gullberg. Till tröst för alla...
De slocknade ögonen, den stela munnen
och kindernas sorgset sköra gipsavgjutning...
Mjukt och försiktigt lyfte dina händer
från mitt ansikte vad jag trodde var mitt ansikte.
Jag protesterade, rör mig inte!
Varför petar du ett lik i ögonhålorna,
låt mig ha mitt ansikte i fred!
Djärva av medlidande lyfte dina händer,
utan att darrra, långsamt och metodiskt
från mitt ansikte vad jag trodde var mitt ansikte,
ensamhetsårens grimas,
min dödsmask av frusna tårar.
Walt Whitman
Och så här såg han ut!
Oscar Wilde
Så här såg han ut!
Whitman och Wilde... Två motsatser.
Yet each man kills the thing he loves, from all let this be heard. Some does it with a bitter look, some with a flattering word. The coward does it with a kiss the brave man with the sword.
Ur Ballad of Reading Gaol
Oscar Wildes tragiska ord skrivna i fängelset i Reading, där han satt dömd för homosexualitet står i bjärt kontrast till Walt Whitmans livsberusade och livsbejakande dikt I Celebrate Myself. De två poeterna träffades när Oscar Wilde var i USA på sin turné år 1882. Oscar Wilde var dock på den tiden ännu inte så vemodig till sinnes. Han var då otroligt kvick - eller hur ska man översätta ordet witty? - och snarare ironisk och sarkastisk än sorgsen och nedbruten. Nedbruten blev han i fängelset. Han blev tvungen att arbeta hårt med straffarbete och det tog hårt på honom. Han dog år 1900, bara ett par år efter att han blev släppt från fängelset. Han dog i Paris, ensam och utfattig.
Samma år släppte Whitman sin diktsamling Leaves of Grass med dikten I Celebrate Myself. Vilken kontrast. Whitman levde i vitalitetens, hoppets och framtidens land, ett land fullt av energi och expansionslust. Wilde levde i ett ganska unket land nedtyngt av en dekadent och ansvarslös överklass. Ett land på nedgång. Om man jämför alltså. Och det gör man ju. Faktum är att det var markisen av Queensberry - en ytterligt föraktansvärd karl - som sände Wilde i fängelse! Jag kan inte neka till att jag därför har ett horn i sidan till engelsk överklass!
Walt Whitman:
I celebrate myself;
And what I assume you shall assume;
For every atom belonging to me, as good belongs to you.
I loaf and invite my Soul:
I lean and loaf at my ease, observing a spear of summer grass.
Ur Leaves of Grass
En kärleksdikt.
Gör mig glad i den mörka natten,
gör mig glad med din blick.
Jag vill se hur det glänser i dina ögon,
det är där jag vill vara.
Gör mig glad med dina armar och håret,
det är det jag vill känna.
Sorg finns det att bära i riklig mängd,
av glädje inte mer än en liten skäppa.
Inte mer än som ryms mellan tummen och pekfingret
när jag tar i ditt öra.
Dags för dikt igen
Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
Dagens dikt: Karin Boye
Många av hennes dikter handlar om mod. Varsågod! Här är en av de bästa:
Rustad rak och pansarsluten
gick jag fram -
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam
Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.
Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.
Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.
Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.
Kanske blir det Adonis som får priset..
Två timmar kvar!
Vägrar att ge mig!
Här kommer en tredje haikudikt av Tomas Tranströmer från 1959 då han arbetade på ett ungdomsfängelse:
Pojken dricker mjölk
och somnar trygg i sin cell,
en moder av sten.
Ytterligare en haikudikt av Tomas Tranströmer.
Se hur jag sitter
som en uppdragen eka.
Här är jag lycklig.
Om knappt tre timmar vet vi...
Själv hoppas jag envist på Tomas Tranströmer, men han har inte alls varit med i diskussionerna i bloggosfären. Av någon outgrundlig anledning.
En av hans haikudikter:
Orkidéerna.
Tankbåtar glider förbi.
Det är fullmåne.
Så här ser han ut! Mohamed Omar. Min nya favoritpoet.
En dikt piggar nog upp lite...
Vad sägs om en dikt om Fyrisån av Mohamed Omar?
A-lagarbänken står tom
men jag vill sitta
på huk i vassen
och skriva en hemlig bön.
Månfärgade hieroglyfer
i vattnets panna
tills dess läppar
vaknar och
dricker av fingrarna;
som nattens små djur
har jag krupit
närmare mig själv igen.
I väntan på att nobelpriset i litteratur ska utannonseras...
Storm
Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.
Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.
Tomas Tranströmer
