Where Dead Angels Lie

Jon Nödtveit är död. Det är närmast ofattbart. Men man borde förstås ha anat något. Hans märkliga ansiktstatuering, hans uttalande att han nu hade givit allt, rent konstnärligt, och att det inte skulle komma några fler skivor. Men nu undrar man förstås varför. Dissections hemsida (www.dissection.nu) har den dåliga smaken att skriva något helt lättsinnigt om Jon Nödtveidts självmord. Det är säkert många människor - släktingar och vänner - som är helt chockade och nedtyngda av sorg. Då väljer hemsidan att fokusera på mörka krafter och black magic i stället för på den sorg som de - om de vore mänskliga - borde känna.  Det är makabert. Man kanske får skylla på chocken.  

Efter att Jon Nödtveit blev frisläppt ur fängelset hade Dissection en spelning på Fryshuset. Jag var där. Det var en märklig spelning. Det var fullt med folk från övriga Europa, tyskar och italienare. Det var en relativt liten skara, men oerhört trogen tycktes det. Och förväntansfull. Stämningen var hög. Alla hade väntat på detta tillfälle i många år. Förband var Deathstars, där Jons lillebror ingår. Att döma av intervjuer med Deathstars var de besatta av döden. De lär ha delat inspelningsstudio med Dissection. Man förstår hur snacket måste ha gått.

Det var en bra spelning, men jag blev lite besviken på bristen på utstrålning från scenen. Visst fanns det intensitet, men en ond sådan. Och visst var det väl meningen, men det blev lite ansträngande i längden. Jon sa inte mycket - egentligen verkade han ganska sympatisk - och musiken fick tala för sig själv, vilket jag egentligen gillar. Onödigt prat är ingenting för mig. Musiken i centrum! Men ändå. Lite varm närvaro hade varit fint. Men han ville ju vara ond, så han var nog nöjd.

Where Dead Angels Lie var höjdpunkten. Det går knappt att beskriva den andäktiga stämning som rådde när den spelades. Det är en vacker låt och en vacker text. Men ack så kall. Refrängen är ganska talande...

The blackness that falls is coming to stay,
Under the snow lies angels so cold,
Yet with each crystal of frost that is falling,
another story is told,
A spell was cast an the sky turned red,
The angel's heart froze to ice,
In the gloomy sky - The silence where dead angels lie. (www.darklyrics.com)




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Som en oas i öknen...

... eller som en mistlur i dimman, är denna blogg. Den ger dig hopp, vägledning och själslig svalka.

RSS 2.0